Jag har sytt min första merinoulldress med muddar.
Detta har jag längtat efter länge. För mig var det precis som med surdegsbakandet, jag hade gått med tanken en tid, så plötsligt en dag fick jag ”tvär-nog” av köpebrödet och bokade in mig på ett studiebesök hos min kompis Karin. Jag följde henne steg-för-steg, kom hem med en klick surdeg och sedan var jag i gång med mitt eget bakande, utan återvändo. Nu när jag börjat sälja Mejas urvuxna kläder så har syftet (förutom att skänka en slant till världens barn) varit att investera i mer ullkläder. Jag började spana på de ganska dyra ylleplaggen och insåg att nu var tiden inne att lära mig. Jag bokade in mig hos min vän Frida, som är textilhantverkare och jobbar framförallt med ull som material. Jag har köpte tyg av henne och fått lära mig göra mönster och sy på hennes overlockmaskin. Vilken gåva. Det känns så självklart och naturligt. Jag längtar att ge mig i kast med nästa projekt.
Min favorit ”sjaluvan” i ull (stickad av Eva Fagerstedt Kjellberg) från Kall, begagnad ullkappa i hemvävd ull, ullvantar från Mattmar loppis, Sorellkängor med innersko i filtad ull (nya från Stadium)
Om jag skulle tolka de senaste veckorna med ett magiskt tänkande skulle jag säga att jag attraherat ullen och affirmerat den in i mitt liv, eftersom jag ramlat över några riktiga kap men jag kan också välja den enkla förklaringen ”where focus goes enegry flows”, det vi fokuserar på får vi mer av och nu håller jag verkligen ulltentaklarna ute. I Norge är ull det självklara materialet på kläder och i onsdags när jag sålde kläder på loppis, hamnade jag intill en norsk kvinna som också sålde. Hon skänkte(!) även ullkläder med lite ”dagisfläckar ”på. Jag betalade en tjuga för ett par långkalsonger och fick fyra andra plagg på köpet, lyckan var minst sagt gjord. De småfläckiga kläderna tänker jag färga eller låta Meja ha som pyjamas. Jag har även hållit utkik på köp- och säljsidor på facebook och plösligt var ett par annonser i Mejas storlek från en tjej i grannbyn som jag själv sålt kläder till. Det visade sig att även hon bott i Norge och har en dotter i storleken större än Meja. I fredags var jag hemma hos henne och shoppade loss. För mig är detta en sådan skatt att veta att det finns en flicka i grannbyn något större än min dotter där vi kan få köpa begagnade ullkläder i jättefint skick. Dessutom blev jag erbjuden en turkos ullkappa nyligen som det bokstavligen stod mitt namn på. Ett nytt GOTS- certifierat ullställ som jag spanat på till Meja fanns plötsligt till halva priset på facebooksidan köp och sälj barnartiklar i Jämtlands län.
GOTS-certifierad dress i ekologisk mulesingfri merinoull från Fred´s World.
Med hjälp av modern teknik – EXP 4.0 har ullen i detta set specialbehandlas med en unik metod som innehåller mindre kemikalier och det har använts upp till 50% mindre vatten än vid traditionell superwashbehandling, för att få ullen maskintvättbar och torktumlingsbar. EXP 4.0 är den första ullbehandling som svarar upp till de högt ställda kraven för“Bluesign®“, G.O.T.S och Öko-Tex-standarden.
Jag tror stenhårt på ull som det optimala materialet, framförallt eftersom det reglerar värmen och är smutsavisande. Då tänker jag inte bara på vintergarderoben utan även på exempelvis sovrummet. Sängen är om någonstans en plats där vi behöver vi reglera värmen, eller rättare sagt ullen kan göra det åt oss, både i våra sovkläder, sängkläder och madrasser.
Det finns dock några svårigheter med ull som vi behöver lära oss parera eller förhålla oss till. Ull som inte är behandlad med superwash krymper lätt om vi inte tvättar den rätt. När vi köper begagnad ull behöver vi vara uppmärksamma på att den kan vara malbehandlad. Ull som inte är ekologisk kan innehålla massor av kemikalier och vi riskerar att få våra kläder malangripna. Ylleplagg tenderar även att bli fort noppiga.
Jag ställde mig frågorna:
– Bör vi undvika superwash?
– Går det att tvätta ur malbehandlingsmedel?
– Hur skyddar vi våra kläder från malangrepp?
– Hur vårdar vi ullen bäst?
– Hur kan jag ”recycla” mina förstörda ullkläder?
BÖR VI UNDVIKA SUPERWASH?
Anledningen till varför man superwashbehandlar garn är för att ylleplaggen inte ska krympa. Anledningen till att ylleplagg krymper och tovar sig är att de små fjällen som ullens fibrer består av hakar i varandra. I vatten sväller fibrerna och blir då extra känsliga, särskilt vid temperaturväxlingar.
För att få ullen tvättvänlig doppar man garnet först i en klorbehandling och där efter doppas det i polyamid, som är en slags plast. Kloret tar bort det yttersta av fjällen och plasten täcker sen in resten och gör det runt och mjukt, så att fibrerna inte längre kan haka fast i varandra. Dessutom orsakar superwashbehandlingen att vattnet blir förgiftat.
Ullen förlorar även sin eleastiska förmåga efter superwashbehandling. Alltså finns det både fördelar och nackdelar med superwash. Själv föredrar jag ull som inte är behandlad, men jag får erkänna att jag krympt flera mycket omtyckta plagg. Som tur är har jag en liten som kan få användning för dessa filtade material. Jag har numera två krympta cashmeretröjor som väntar på att sys om till storlek 3 år.
På sidan Ekotextil menar man den mesta överkänsligheten mot ullplagg handlar om allergisk reaktion mot alla kemikalierester och inte mot ullfibern som sådan eftersom det ofta används många starka kemikalier vid framställning av ulltextil. Ullen i sig är egentligen väldigt hudvänlig om man använder ”rena” ullplagg; ekologisk naturfärgad, inte superwash-behandlad ull.
Superwash-tekniken och mjukmedel gör fibrerna släta, men det inverkar inte så mycket på känslan av stickighet, för den kommer an på fibrernas tjocklek. Merinoullen är mjuk oavsett om den är superwashbehandlad eller ej och görs från Merino-fårets fina och särskilt mjuka ull. Denna högvärdiga ullkvalitet är mycket elastisk och kan spinnas ut till fintrådigt kamgarn.
Jag har skrivit tidigare inlägg om ull där kan du läsa mer om ullens egenskaper och om Merino, även frågan mulesing.
GÅR DET ATT TVÄTTA UR MALBEHANDLINGSMEDEL?
Anledningen att jag hamnade bland Fridas ulltyger var för att vi tillsammans skulle tvätta ullfiltar jag köpt på loppis som skall ersätta fleecefiltarna på förskolan där vi har våra barn. Jag kände mig först väldigt lycklig över de där tjocka ullfiltarna tills jag hejdade mig med tanken ”tänk om de skulle vara malbehandlade”. Många väljer att inte handla filtar på loppis eftersom vi inte vet om de skulle vara malbehandlade. Jag började forska i frågan men fick inga självklara eller tvärsäkra svar, varken hos Naturskyddsföreningen, Kemikalieinspektionen eller i facebookgruppen Ylle och Silke.
I en frågespalt på Naturskyddsföreningens hemsida står ett svar ifrån kemikalieinspektionen:
”Jag har sökt i vårt bekämpningsmedelsregister på mitin och det har funnits två produkter med det namnet godkända i Sverige, men dessa godkännande har upphört (1980 respektive 1990). Eftersom det var så länge sedan finns det ingen här hos oss som känner till medlet i detalj. Den jag pratade med kunde berätta att den verksamma substansen är en molekyl med klorerade bensenringar, vilket brukar betyda att det är ganska otrevliga substanser.
Det är väldigt svårt att säga hur mycket av medlet som finns kvar och hur mycket som försvinner vid tvätt, det beror på hur hårt bundet det är till materialet och hur mycket ämnet har brutits ner. Generellt sett brukar halterna som läcker ut minska med tiden. Jag tror inte att du behöver oroa dig för att avloppsvattnet förgiftas, det är troligen väldigt låga halter som läcker ut och om du bara har ett par filtar så blir det inte så mycket i det stora hela. Om du känner dig orolig och kan avvara filtarna kanske det är bäst att slänga dem, mest för att slippa vara orolig.”
Vi bör undvika militärfiltar som legat förvarade i stora partier, de är ofta malbehandlade. Jag hittade ingen lapp om malbehandling på filtarna, de luktade inte kemikalier och Frida svarade snabbt. ”Jag kan tvätta filtarna”. Gällande aspekten om att de skulle finnas risk för att förpesta vattnet bestämde vi oss för att en tvätt av fem filtar fick vara bättre än att fortsätta använda och tvätta fleecefiltarna som släpper plastpartiklar i haven. Frida och jag tvättade filtarna i badkar så att filtarna kunde sprida ut sig, så de där fjällen inte skulle haka i varandra. Då kan vi nämligen använda högre grader utan risk för att ullen krymper. Det är friktionen i maskinen som gör att ullen tovar sig och krymper. Frida använde ett specialtvättmedel som hon brukar använda för att tvätta ut spillolja i garn, Ylle/ Sidentvätt från Färgkraft. Tvättmedlet är hög koncentrerat, med Ph7 du behöver endast 0,1-2 ml per liter tvättvatten. Vi lät filtarna ligga ett par timmar och upprepade sedan tvätten. Jag känner mig lugn i magen över vårt beslut och detta handlar åter om min lagomnivå i jakten på det giftminimerade livet som jag brukar skriva om.
HUR UNDVIKER JAG MALANGREPP?
När jag plockade fram Mejas ullkläder från förra året var de angripna av mal och hade små hål. Två tröjor var så illa att de inte går att använda. I år har jag bestämt mig för att ta hand om ullkläderna bättre.
Så undviker du malangrepp:
– Lagra ullkläder i en försluten plastpåse när den inte används. (här får man helt enkelt tumma på plastbantningen).
– Lägg pomeransskal i fickorna.
– Lägg vitpepparkorn i förvaringspåsen.
– Lägg aleppotvål i garderob/byrå.
– Lägg cederträ i garderob/byra.
– Använd lavendel (eterisk olja vid städning och påsar med torkad lavendel i garderob/lådor).
– Förvara ullplagg i skåp eller lådor som inte ligger direkt mot husväggarna, särskilt om du, liksom vi, bor i ett äldre hus.
Jag började med att skura ur garderoben där jag förvarar ullkläderna med droppar av eterisk lavedelolja och aleppotvål i vattnet. Sedan lade jag cederträ och aleppotvål i garderoben.
Jag har införskaffat fiffiga träringar rödceder som jag hittade hos den ekologiska nätbutiken Medveten Mini.
Rödceder minskar skadedjursangrepp i hemmet på ett giftfritt och miljövänligt sätt. Ceder dödar inte skadedjuret men till skillnad från människan tycker de inte om doften. De här runda cederblocken har ett hål i mitten och passar bra att hänga på galgar i garderoben. Om du väljer att lägga dem i en byrålåda eller på en hylla, så som jag gjort, ska du lägga blocket på en bit papper för att förhindra att oljan från trät fläckar kläderna. När doften börjar avta kan du varsamt rugga ytan med ett sandpapper så tränger doften fram igen.
Så smidigt och så smart!
Klicka HÄR så hamnar du direkt på Redecker cederblock.
Aleppo lagrad olivtvål hittar du på hälsokostaffärer. Jag köpte min på EJ´s hälsokost i Östersund.
HUR VÅRDAR JAG ULLEN BÄST?
Du behöver inte tvätta ull särskilt ofta eftersom ullen har naturligt smutsavvisande egenskaper, det räcker långt med att vädra i fuktigt väder.
Den fuktiga luften som passerar genom plagget tar med sig smuts och dålig lukt. Du kan spraya äppelcidervinäger i ärmhålorna på vuxenplagg för att ta bort eventuell svettlukt. Salladressingdoften försvinner när det torkat.
Du bör använda ett skonsamt ulltvättmedel vid tvätt. Mycket av ullens goda egenskaper beror på dess naturliga fetthalt. Om du tvättar med vanligt tvättmedel, som är utformat för att effektivt lösa upp fett, tvättas också mycket av ullens goda egenskaper ur.
Jag tvättar med Sonetts tvättmedel med lavendel från nätbutiken Ullcentrum. Den fungerar både för maskintvätt och handtvätt.
Klicka HÄR så hamnar du direkt på produkten.
Där kan du även hitta Sonetts Ullkur. Man kurar ullplagg för att återfetta plaggen så att de ska återfå sina fina egenskaper som mjukhet elasticitet och förmågan att vara vattenavstötande .
Om du ”lyckats” krympa ett plagg lätt så kan du pröva att smörja in plagget med balsam för att fjällen ska trassla ur sig och sedan försöka sträcka och nåla upp plagget så det återgår till rätt form.
Tag bort noppor enkelt med en liten noppborttagare. Den fungerar som en liten rakapparat. För apparaten över plaggets yta så avlägsnas nopporna. Du ska inte trycka hårt, eftersom det är en liten rakapparat kan du skada plagget om du inte är försiktig. Noppborttagare finns på Claes Olsson, klicka HÄR så hamnar du direkt på produkten.
HUR KAN JAG RECYCLA MINA FÖRSTÖRDA ULLKLÄDER
– Kolla in filmen om hur gör du vantar av en gammal tröja HÄR. Förslagsvis en i ull som krympt i tvätten, så får du riktigt varma filtade tumvantar:
– Läs HÄR om hur du gör barnbyxor av ärmar ulltröja i vuxenstorlek.
– HÄR finns massa tips om hur du gör om kasserade vuxenkläder till barnkläder.
– Mitt nästa projekt är att göra om min kasserade favorityllekofta till min dotter. Hemligheten verkar ligga i att sicksacka innan jag klipper. Klicka HÄR för att få beskrivning.
Att sy på långa muddar på barnkläder förlänger livlängden på plaggen. Det gjorde jag när jag sydde Mejas dress men det kan du göra på för små plagg för att de ska kunna användas längre. Att sy på läderlappar eller lappar av filtad ull/ullfleece på knän och armbågar är en annan smart sak att göra för att plaggen skall hålla längre.
Ullställ med velourklänning ovanpå är en perfekt kombo för en tre-åring då det känns lite mer klätt och lite mindre långkalsong.
Hoppas jag och Meja inspirerat dig till att välja detta underbara material före syntetiska material som inte andas och som riskerar att förpesta våra vatten vid tvätt. För mer ullinspiration klicka på katergorin Älskade Ull. Yllekläder är de bästa julklapparna tycker jag. Nöstebarn har en adventskalender på facebook med tävlingar och erbjudanden om rabatter varje dag. Kolla in.
Mössa Mattmar Loppis, tröja stickad i ekoull av mormor Ann-Cha, ärvda hemstickade ullbyxor, ullfodrade skinnvantar från Lindra second hand i Kärrtorp, ärvda hemstickade sockor.